Peder Einarsson. Mannen utan ansikte.

Robban och Jimmie har varit här ikväll och kollat film.

Först såg vi Tron Legacy. Bland de bästa filmerna vi har sett på våra grabb-filmkvällar. Inte så hård konkurrens dock. Bra bild och gött basljud innehöll den med, så då trivdes jag. :)

Sedan kollade vi på Robert i 1h 18min. Robert var ett däck. Ett däck som dödade folk.

Varför levde däcket? Varför dödade däcket folk? Varför var sheriffen i bagagen?

No reason.

Rubber, som den hette, hade många nyskapande idéer och det var uppfriskande med en film som inte tog sig själv på för stort allvar, samtidigt som den ville va lite "artsy". Däremot var det alldeles för lite innehåll och för många långa och tråkiga scener. Så den hamnade långt ner på skalan ändå.

Upptäckte också att Panic At The Discos nya platta Vices and Virtues finns på spotify, trots att den inte kommer ut förräns 22 mars. När den finns på spotify innan den finns tillgänglig på torrent-sajter så tycker jag att det är jävligt bra jobbat. Helt ok platta än sålänge. Kanske växer med fler spelningar. Klart bättre än plattan innan, men inte lika bra som första skivan. Den är fortfarande rätt grym. Ett lite nördigt sidospår: Mellanspelen på nya skivan låter som dom är hämtade ur Monkey Island!

Måste dock berätta om min promenad ikväll. Jag hela långa vägen från min lägenhet till Netto och hem igen. Men kunde inte hjälpa att märka något.

Ni vet hur olika årstider har en viss doft? Och ibland så kan man gå ut en dag och känna en doft av en årstid som inte kommer att inträffa än på några månader.

Well, idag på vägen till Netto så tyckte jag, om än bara för en sekund, att jag kände en antydan till doften av sommarkväll. Kan ha varit inbillning. Men oavsett, det var en väldigt mysig sekund. :)

Peder out.